verkar ju som jag faktiskt bröt nyckelbenet andra gången jag vurpade, för nu har jag en snygg knöl.

Just nu befinner jag mig (och hundarna) i västernorrland hos storasyrran. Igår fick jag träffa min älskade älskade gamla hund Miki!! Det var så otroligt kul, jag har saknat henne så det gjort ont. Hon  kände igen sin mamma Tia, det var så himla roligt att se!

Sedan åkte vi vidare till gamla grannar och tog en fika som förr i tiden. Det var riktigt kul att träffas och snacka om hundar och sånt, som vi brukade. Dom har också draghundar nämligen.

På måndag blir det skåne igen, och veckan efter det blir det troligtvis Norge några dagar för att snacka jobb på en kennel, och några dagar senare blir det antagligen Skånedraget- en barmarkstävling.

Jag åker snart hem till skåne igen, lite tidigare än beräknat. Då jag dragit på mig en rejäl skada som kommer ta lång tid att läka. Därför kan jag inte följa med på sista turen som är ca 60 mil lång. 

I skåne planerar jag dock att vara med på skånedraget nån gång i mitten på April. 

Sen får vi se var jag hamnar i sommar :)

Igår körde vi in valpar! Ett 14-spann fick vi ihop, varav 7 är valpar.

Vi körde ett par km bara, och allt gick superbra! Inget krångel alls.

Idag ska vi också köra spannet. 

Här är en bild på mig och spannet!  

På FL500 vann Katy Meier och på FL1000 vann Inger-Marie Haaland! Skitkul med kvinnliga vinnare!

Det blev lite ändring i sista stund, med 12 timmars obligatorisk vila istället för 8 på sista checkpoint. Något som spannen nog behövde!

och inflammation i axeln. Det är tydligen vad som sker när man vurpar med skidor.  Det gör emellanåt vrålont, men jag kämpar vidare.

Tia har råkat på nån mystisk allergisk reaktion och ser hemsk ut. Det började med svullnad i ansiktet och sen kliade hon sönder sig. Svullnaden är nästan borta nu, men såren är förstås kvar.

Men hon är på bättringsvägen.

Idag kom hundarna hem från Finnmarkslöpet. De var pigga och glada!  FL1000 pågår fortfarande, och vinnaren går nog i mål i natt. Jag hoppas på kvinnlig vinnare på 1000, precis som det blev på FL500 i år! Jättekul när kvinnorna slår de gamla rävarna.

Och efter några hundra meter så vurpade jag första gången. Hundarna trasslade lite och jag fick en lina mot halsen (!!) och for baklänges i backen. PANG på axeln, så nu är den åt helsefyr.

Jag fortsatte ändå och vi körde en liten sväng. 

"Är du bereddd på högersväng nedansför backen?" Mitt svar blev " NEJ". Swoooosh ut i småbjörkarna och den djupa snön. Jag skrattade länge och väl och tog mig till slut loss och upp. 

Jag vurpade inte så mycket som jag trodde jag skulle, och nästa gång vurpar jag säkert ännu mindre.

 Idag blir det eventuellt en skidtur med någon hund upp mot fjället. Jag kan ju inte åka skidor speciellt bra tror jag, så det blir intressant, minst sagt.

Jag kan dock behöva en liten paus från mitt eviga nördande av resultatlistor, webcameror och GPS-trackings från Finnmarkslöpet. Löpet håller ju ändå på några dagar till, så jag behöver kanske inte sitta där heeela tiden..kanske.

Inka har fått testa att dra lite lätt framför spark, ca 500 meter till mitt jobb. Hon var så duktig så!

Hon fick en fin sele från dragråttan som passade ypperligt. Hon börjar bli stor, min klutt.

Nu närmar sig starten med stormsteg. Första starten går kl 11 idag och jag känner mig stressad. 

Jag har några som jag kommer följa via nätet. Blandannat han som jag jobbar hos, som kör FL500. Dvs 500 km.

Sen har jag några fler på både 500 och 1000. 

Jag kommer sitta som klistrad och inte röra mig på en vecka ;) .. okej då, måste ju jobba lite.

Igår körde vi en dagstur för en liten familj, det var några timmar bara. Ganska skönt med bara en dagstur.